REGNBÅGSBRON...

Någonstans finns en bro mellan himlen och vår jord....

Det är dit vi går, vi hundar, katter, hästar och alla andra husdjur

när vi inte längre finns kvar här på jorden.

På vår sida om himlen finns en alldeles särskild plats, Regnbågens Bro.

Då ett djur, som stått någon av oss särskilt nära i livet,

till sist dör, börjar det sin vandring till Regnbågens Bro.

Där bortom, väntar grönskande ängar och böljande kullar

på våra älskade vänner, där de kan springa och leka tillsammans.

Där finns gott om mat, vatten och solsken

som håller våra vänner varma och nöjda.

Alla de djur som varit sjuka eller gamla, återfår sin hälsa och styrka.

De som varit skadade eller lemlästade, görs hela och starka igen,

just sådana vi minns dem i våra drömmar om dagar i en tid som gått.

Våra djur är lyckliga och nöjda, men ändå fattas något,

alla känner de saknaden efter någon särskilt utvald,

någon de lämnat efter sig.

De springer alla omkring och leker tills den dag kommer,

då en av dem hastigt stannar upp mitt i leken, för att skåda bort i fjärran...

Hans blick är spänd och uppmärksam,

iver och otålighet får hans kropp att skälva.

Plötsligt störtar han iväg från gruppen, flyger över det gröna gräset

så fort hans ben bär honom, allt snabbare och snabbare...

Du har blivit upptäckt och när du och din älskade vän möts,

kastar ni er om varandra i outsäglig lycka, för att aldrig mer skiljas åt.

Överlycklig slickar han dig över hela ditt ansikte

medan din varma hand åter smeker hans älskade huvud

och ännu en gång ser du in i dessa trogna ögon,

som så länge saknats i ditt liv, men alltid funnits i ditt hjärta.

Tillsammans vandrar ni sedan över

REGNBÅGENSBRO

för att aldrig mer skiljas åt.....

 

 "I stood beside your bed last night, I came to have a peek. I could see that you were crying, You found it hard to sleep.
I whined to you softly, As you brushed away a tear. "It's me, I haven't left you, I'm well, I'm fine, I'm here."

I was close to you at breakfast, I watched you pour the tea. You were thinking of the many times Your hands reached down to me.
I was with you at the shops today Your arms were getting sore. I longed to take your parcels, I wish I could do more.
I was with you at my grave today, You tend it with such care. I want to reassure you That I'm not lying there.
I walked with you toward the house, As you fumbled for your key. I gently put my paw on you, I smiled and said "It's me."

You looked so very tired And sank into a chair I tried so hard to let you know That I was standing there.
It's possible for me to be So near you every day. To say to you with certainty, "I never went away".

You sat there very quietly, Then you smiled, I think you knew. In the stillness of that evening, I was very close to you.
The day is over... I smile and watch you yawning, And say "Good night, God bless, I'll see you in the morning".

And when the time is right For you to cross the brief divide. I'll rush across to greet you, And we'll stand side by side.
I have so many things to show you, There is so much for you to see. Be patient, live your journey out, And then come home to be with me."